Annie Stålberg:

* Menar UHM när man nämner LCC egentligen LCA? Nej, jag pratade om LCC, för mer info se gärna vår hemsida: http://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/lcc/

* Till Annie: Angående upphandling av livsmedel: Finns det några mål eller kriterier avseende klimatpåverkan under produktion och/eller transport? Vi har mycket information om livsmedel på vår hemsida, se http://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/livsmedel/

* Du nämnde att upphandling är en del av en större i köpsprocess, hur viktigt är dialogen före en upphandling för att hitta rätt nivå på miljökraven? Dialogen är viktig, ur flera perspektiv. Se bland annat vår hemsida http://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/programmet-for-utvecklande-inkop/tidig-dialog/. Våra kriterier är anpassade efter vad marknaden klarar av att leverera och finns också på olika nivåer http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/stall-hallbarhetskrav/.

Anders Wijkman:

”Min förhoppning är att det faktum att nu en proposition finns på riksdagens bord ska ge frågan nytt bränsle. Regelverket kan nu bli mer flexibelt och mer positivt för att väga in miljö, klimat och sociala hänsyn vid olika inköp. Att LCA införs är ett viktig steg. Likaså att funktionsupphandling blir ett huvudalternativ.

Vad som därtill måste hända är att Upphandlingsmyndigheten får resurser så att dom kan ge bättre vägledning och ordna bra utbildning riktad mot upphandlare. Vi behöver mer forskning på området – här måste regeringen sätta av pengar och vi behöver utbildning på universitetsnivå och då inte bara i juridik utan kring alla de aspekter som en upphandlare måste kunna: teknik, sociala frågor, miljö och klimat.”

”Summa summarum: Rader av förslag finns på bordet. Vi måste alla trycka på regeringen så att de blir av. Propositionen är ett första viktigt steg.”

Paula + Malin, Colligio:

Vad är egentligen ett allvarligt fel i yrkesutövning? Vem har bevisbördan?

Vad som är ett allvarligt fel i yrkesutövningen definieras inte i lagstiftningen utan har istället utvecklats genom praxis.

Bestämmelsen om allvarligt fel i yrkesutövningen tar sikte på alla felaktiga ageranden som inverkar på leverantörens trovärdighet i professionellt avseende (se bland annat EU-domstolens avgörande C-465-11 Forposta). En bedömning  måste göras i varje enskilt fall där proportionalitetsprincipen är vägledande.

I direktivet står det att läsa att det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan och som ska göra det sannolikt att det finns en förutsättning för uteslutning. Den upphandlande myndigheten ska på lämpligt sätt ska visa på den ekonomiska aktören har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen, som gör att dennes redbarhet kan ifrågasättas.

Begreppet ”Tidig Dialog” är det något som det pratas om? 

Begreppet ”tidig dialog” är inte något som används uttryckligen i direktivet eller propositionen till ny upphandlingslagstiftning.

Till skillnad mot 2004 års LOU direktiv uttrycker det nya LOU-direktivet (nedan LOU-direktivet), artikel 40, att det är tillåtet att genomföra marknadsundersökningar inför en upphandling. Det blir alltså i den nya lagstiftningen tydligare att det är tillåtet att föra dialog med marknaden och andra aktörer inför en upphandling. Självklart är det redan idag tillåtet med marknadsundersökningar. Nyheten är att den möjligheten nu sätts på pränt.

I LOU-direktivet regleras vidare hur en marknadsundersökning ska genomföras. Där sägs att i syfte att förbereda upphandlingar och informera om dem får den upphandlande myndigheten eller enheten till exempel rådfråga eller godta råd från oberoende experter eller myndigheter eller från marknadsaktörer. De råd en upphandlande myndighet får genom marknadsundersökningen får användas vid planering och genomförande av upphandlingen, under förutsättning att råden inte snedvrider konkurrensen eller bryter mot principerna om transparens och icke-diskriminering.

Andrea Sundstrand:

* Fråga: är den planerade fristående kursen endast för jurister, eller kan erfarenheter av upphandlingsarbete tillgodoräknas?

Tyvärr endast för jurister. Kolla Upphandling24:s sida om andra eftergymnasiala utbildningar i offentlig upphandling.

* Du säger att det är ’stor risk’ för att prop inte går igenom. Hur överhängande anser du att den risken är? Civilminister Shekarabi gav en annan signal vid en konferens för nätverket inom universiteten (SUSU) Han var av uppfattningen att prop sannolikt kommer att gå igenom (detta efter att SD ifrågasatt arb.rättsl. villkor).

Jag kan bara konstatera att det just nu ser mörkt ut, eftersom såväl de borgliga som SD har vänt sig emot kraven om kollektivavtalsliknande villkor vid första behandlingen i Riksdagens finansutskott. Det är emellertid ett politiskt spel och därför är utgången så klart osäker. Den andra behandlingen i finansutskottet sker i början av november – det ska bli spännande att höra vad som händer då.

* Finns det en risk att den politiska viljan går så långt att den goda affären helt trängs undan? Att upphandlingsbranschen tvingas bli mer ”ideologisk” än rättslig/ekonomisk?

Än så länge är ju både sociala krav och miljökrav frivilliga att ställa, men ju mer obligatoriska krav som införs i lagstiftningen, desto mer andra hänsyn än strikt ”value for money” tvingas så klart upphandlarna att ta.

* I praktiken finns det knappast likvärdiga miljömärken utifrån hela certifieringsregelverken. Så hur ska ” likvärdigt” fungera i praktiken?

Bra fråga, jag antar att det som vanligt blir en fråga för domstolarna att fastställa i slutänden.

* Hur kan jag koppla ihop ett krav på t ex 50% kvinnliga it-konsulter i en it-konsultupphandling? Vad är kopplingen med det som jag upphandlar?

Enligt artikel 7-13 i EUF-fördraget ska vissa politiska mål, såsom sociala hänsyn, miljöhänsyn och jämställdhetsaspekter, genomsyra all europeisk politik och beaktas i all våra offentliga verksamheter. EU-domstolen har t.ex. hänvisat hit när den fastställt att det går att ställa krav på grön el, som fast den inte ens kanske finns med i slutprodukter, ändå bidrar till att öka andelen grön el i våra elnät. Det går alltså att beakta alla dessa olika typer av miljö-, sociala och jämställdhetsaspekter i kraven i en offentlig upphandling, under förutsättning att de har en koppling till föremålet för upphandlingen (rör just de tjänster jag köper, inte andra delar av företagets verksamheter), är mätbara, har angetts i annons/förfrågningsunderlag, inte ger den upphandlande myndigheten frihet att välja och att kraven inte strider mot de allmänna rättsprinciperna.