Küllike Jürimäe is the first Key Note Speaker of the Procurement Conference. At the Procurement Conference, Küllike Jürimäe will talk about the recent case law of the Court of Justice of the European Union in the field of public procurement. The first judgments touching upon this topic were issued by the CJEU already in the 1970’s. Since then, the Court of Justice has delivered over 300 rulings concerning public procurement, in recent years between 10-15 judgments annually.

Baudouin Heuninckx föredrag har titeln ”Gemensamma upphandlingar enligt Direktiv 2014/24/EU: Lärdomar dragna i försvarssektorn”. Han kommer att berätta om sina erfarenheter av försvarsupphandlingar som genomförs gemensamt av flera olika försvarsorganisationer.

Han företräder enbart sig själv – och inte någon av de organisationer som han arbetar vid – när han talar på konferensen.

Den viktigaste aktiviteten i upphandlingsfunktionen på Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) är att stödja stater i genomförandet av olika typer av infrastrukturprojekt. Avdelningen för upphandlingspolicy stödjer också olika stater att genom upphandlingspolitisk dialog i samförståndsavtal uppnå att offentlig upphandling generellt genomförs i staterna. Avdelningen för upphandlingspolicy samarbetar med bankens rättsavdelning avseende de upphandlingsrättsliga delarna av dess verksamhet. Jan kommer att berätta om bankens verksamhet på upphandlingsområdet och hur den arbetar med att på upphandlingsområdet hjälpa de stater som EU vill samarbeta med.

LOU innehåller flera nya bestämmelser om uteslutning av leverantörer. Sedan tidigare ska en anbudsgivare uteslutas om den är dömd för brott som innefattar mutbrott och bedrägeri, men sedan 1 januari 2017 är även obetalda skatter och sociala avgifter, organiserad brottslighet, terroristbrott och människohandel obligatoriska uteslutningsgrunder.

Dessutom utsträcks i princip de skyldigheter som följer av de nya reglerna till att omfatta sådana företag vars kapacitet åberopas av leverantören. Vad gäller ställföreträdare anges nu att ifall leverantören är en juridisk person ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för något av de nämnda brotten. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören.

På seminariet behandlas de nya uteslutningsgrunderna av tre av Sveriges främsta experter på området.

Moderator: Viktor Hård af Segerstad, biträdande jurist, AG Advokater

Talare: Ulrica Dyrke, upphandlingsexpert, Företagarna, Carl Bokwall, advokat och delägare, Bokwall Rislund Advokatbyrå, Olof Larsberger, advokat och delägare, Kastell

Här behandlas de nya arbetsrättsliga villkor som infördes i upphandlingslagstiftningen den 1 juni 2017. Regeringens ursprungliga förslag fick backning i riksdagen den 30 november 2016 och det förslaget skickades tillbaka till regeringen för att omarbetas. Anledningen var bl.a. att oppositionen ansåg att de föreslagna bestämmelserna om krav på pensionsförsäkringar stred mot unionsrätten och dessutom att de försvårande för små och medelstora företag (SME) i offentliga upphandlingar.

Regeringen tog nya tag och återkom under våren med ett förslag som bara omfattade kraven i den s.k. hårda kärnan i utstationeringsdirektivet 96/71. Förslaget antogs av riksdagen och sedan den 1 juni är upphandlande myndigheter och enheter är skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor när det är behövligt och villkoren går att fastställa. Men vad innebär bestämmelserna egentligen?

Moderator: Kerstin Ahlberg, hedersdoktor vid Juridicum, Stockholms universitet

Talare: Oskar Taxén, jurist, Fackförbundet Kommunal, Charlotta Frenander, jurist med inriktning hållbar upphandling, Upphandlingsmyndigheten, Pia Wiséen Wernblom, advokat, ADN Law

CSR innebär helt enkelt krav på att leverantörerna i offentliga upphandlingar tar sitt samhällsansvar för de varor och tjänster de producerar. Begreppet omfattar både att ställa krav på mänskliga rättigheter i offentlig upphandling och miljökrav, till exempel avseende miljöledningssystem, samt arbetsrättsliga och inkluderande krav. Fördelarna med att ställa CSR-krav är att förbättra människors arbetsvillkor, minska miljörisker och att utnyttja skattemedlen på ett hållbart sätt.

Utvecklingen på området har varit enorm, från att vi endast kunnat ställa ekonomiska krav till att vi kan ställa långtgående krav avseende CSR och från den 1 januari 2017 till och med krav på olika typer av miljömärken och sociala märken.

På seminariet behandlas några av de CSR-krav som faller innanför regelverket om offentlig upphandling. Lyssna på tre mycket erfarna talare som behandlar nödvändiga men inte alltid enkla frågeställningar om hållbar offentlig upphandling.

Moderator: Sara-Li Olovsson, advokat, Delphi

Talare: Linda Scott Jakobsson, upphandlingsspecialist, Swedwatch, Kristina von Oelreich, hållbarhetschef, KTH Sustainability Office, Lisa Sennström, jurist, Upphandlingsmyndigheten

Utvärderingsmodeller i offentlig upphandling har varit en omdiskuterad fråga redan innan den första Lagen om offentlig upphandling trädde i kraft 1994. I offentlig upphandling är det vanligt att sammanväga pris med övriga kriterier vid jämförelsen av anbud genom att tillämpa en relativ poängsättning av pris.

Problemet med en utvärderingsmetod som bygger på en relativ poängsättning av pris är att metoden innebär att alternativa anbud kan påverka poängsättningen, vilken innebär att den är oförutsägbar. Alternativet är modeller där anbuden vägs mot en fast skala.

Men varför används alls dessa modeller och vilka behov tillgodoser de? Vad innebär tillämpningen av utvärderingsmodeller i praktiken? Kan utvärderingsmodeller påverka kvaliteten på leveransen? Och vad tycker leverantörerna om utvärderingsmodellerna?

På seminariet behandlas dessa mycket aktuella frågor av några av Sveriges främsta experter.

Moderator: Pernilla Norman, advokat, Lindskog Malmström

Talare: Peter Ljungbro, Senior advisor, Ljungbro Consulting, Jessica Lindell, kval. inköpare, Trafikverket, Roger Himmelsköld, upphandlingschef, Uppsala universitet

På seminariet behandlas frågan om vilka hyreskontrakt som måste upphandlas, om några? Frågan har debatteras under senare år och
meningarna bland experterna går isär. Här är även frågan om ”huvudsakligt syfte” med en upphandling aktuell och gränsdragningen mellan hyresundantaget och obligatorisk upphandling av byggentreprenader vid ombyggnationer och hyresgästanpassningar.

På seminariet ges en introduktion, bakgrund och definition av vad som utgör en byggentreprenad och när upphandlingspliktighet kan föreligga. Därefter behandlas frågan om hyresgästanpassningar. Slutligen behandlas frågan om det går att använda sig av något undantag vid upphandlingen och om det går att lägga över ansvar för själva byggentreprenad på den upphandlande myndigheten. Här diskuteras även hur hela värdet av kontraktet ska beräknas och uppdelning mellan hyra och byggentreprenad.

Moderator: Linda Dahlström, advokat, Morris

Talare: Per-Ola Bergkvist, advokat och delägare, Foyen, Björn Bergström, advokat och delägare, Ramberg, Amar Al-Djaber, konsult, Zian

Det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet (ESPD) är en försäkran av anbudsgivare och anbudssökande att de uppfyller de olika
typer av krav som den upphandlande myndigheten har ställt upp. ESPD ska godtas som ett preliminärt bevis, men den upphandlande
myndigheten får begära in aktuella bevis när det behövs och ska begära in bevisen innan tilldelning av kontrakt.

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram en vägledning om ESPD-systemet som publiceras i slutet av oktober 2017 och som kommer att presenteras på seminariet. Här ges även information om hur Finland har löst frågan om ESPD och praktiska exempel på hur upphandlarna i Finland arbetar med ESPD.

Vad gäller det obligatoriska kravet på uppgifter om kriminella aktiviteter m.m. från leverantörerna har Stockholms stad tagit fram en egen lösning. På seminariet finns tre fantastiskt duktiga talare som presenterar de olika aspekterna av att ställa krav och begära bevis i offentliga upphandlingar.

Moderator: Johan Stern, advokat och delägare, Ramberg

Talare: Robin Andersson Boström, Upphandlingsmyndigheten, Pilvi Takala, upphandlingsexpert, delägare/ordförande i PTCServices, Gustaf Swedlund, stadsadvokat, Stockholms stad

På det aktuella seminariet kommer chefsjurist Per Karlsson, Konkurrensverket, att redogöra för de senaste målen om upphandlingsskadeavgift och ge oss en överblick över de viktigaste avgörandena rörande upphandlingsskadeavgift. Han kommer även att behandla Konkurrensverkets upphandlingstillsynsärenden från år 2017.

Sara Hovi är nyantagen doktorand i skadeståndsfrågor i offentlig upphandling vid Uppsala universitet. Hon kommer att berätta om sin forskning och om aktuella skadeståndsrättsliga frågor i offentlig upphandling.

Per-Owe Arfwedson kommer att diskutera domstolars utredningsskyldighet i upphandlingsmål, en fråga som fått mycket uppmärksamhet under senare tid bland annat på grund av ett antal mycket intressanta domstolsavgöranden.

Moderator: Magnus Ehn, processråd, Konkurrensverket

Talare: Per Karlsson, chefsjurist, Konkurrensverket, Sara Hovi, doktorand, Juridicum, Uppsala universitet, Per-Owe Arfwedson, advokat och delägare, Bokwall Rislund Advokatbyrå

Det tog ända till år 2011 innan EU-kommissionen officiellt uttalade att EU:s regelverk om offentlig upphandling även syftar till att motverka korruption.

Det kan tyckas självklart – om alla leverantörer behandlas lika, ingen diskrimineras på grund av nationalitet, det bara ställs proportionerliga krav som alla får del av och som inte ändras under upphandlingens gång- då är risken för korruption liten. Ändå förekommer det korruption i offentlig upphandling och den senaste tidens avslöjanden är ett tecken på att bestämmelserna inte följs.

Institutet mot mutor arbetar aktivt mot korruption och på seminariet diskuteras bland annat frågan om ämbetsmanna- och politikerrollen och var gränsen går mellan personligt, privat och offentlig. På seminariet presenteras Konkurrensverkets arbete mot karteller i offentlig upphandling och hur det går att förebygga karteller. Vi får även information om ledarskap och korruption.

Företag och organisationer som fokuserar för mycket på compliance system riskerar att köra i diket. I stället behövs mer ledarskap baserat på att korruption är fel och att antikorruption är bra business, och hur ska det införas. Och vad säger egentligen bestämmelserna om visselblåsare?

Lyssna och lär om detta viktiga ämne, presenterat av tre av Sveriges ledande experter på området.

Moderator: Carl Norén, advokat och delägare, Kastell

Talare: Natali Phalén, generalsekreterare, Institutet mot mutor, Lars Björklund, konsult och delägare, Granit Management, Tove Kockum, tf. enhetschef, Konkurrensverket

Frågan om mellanhänder i offentlig upphandling rör upp många känslor hos vanligtvis coola upphandlingsmänniskor – frågan är kontroversiell. Konkurrensverket har tillsammans med Upphandlingsmyndigheten skrivit en rapport om mellanhänder i offentlig upphandling som presenteras på seminariet.

Här debatteras även fenomenet mellanhänder ur en praktiskt aspekt och frågan är naturligtvis om det alls är lagligt att använda mellanhänder i offentlig upphandling eller om hela upplägget är ett sätt att kringgå det upphandlingsrättsliga regelverket. Och om det nu faktiskt är möjligt och lagligt, hur ska det gå till? Frågan om konsultjäv innehåller problematiken kring att upphandlande myndigheter tar hjälp av kunskapen på
marknaden för att få input till en riktigt bra förfrågan. Konsulter på marknaden har dock anledning att tveka om att medverkan vid utformingen av en upphandling p.g.a regelverket kring konsultjäv och hur det hittills har hanterats av domstolarna. Så vad gäller egentligen? Lyssna på tre mycket duktiga talare behandla det heta ämnet mellanhänder och konsulter i offentlig upphandling.

Moderator: Annika Blomqvist, advokat, DLA Piper

Talare: Ulrika Sjöholm, projektledare, Upphandlingsmyndigheten, Johan Lundvall, VD, Colligio, Madeleine Sivfert, advokat och delägare, Nova

Helena Rosén Andersson tillträder den 2 oktober som justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen. Hon kommer på Upphandlingskonferensen 2017 att berätta om sina tankar om det kommande arbete med upphandlingsmål i Högsta förvaltningsdomstolen och även redovisa några av domstolens senaste avgöranden på upphandlingsområdet.

Michael Bowsher QC tog sin juristexamen från University of Oxford (Brasenose College) och blev medlem av Bar of England and Wales 1985. Han blev Queen’s Counsel 2006. Han talar på Upphandlingskonferensen i år.

Michael Bowsher är mest känd för sin unika praxis inom offentlig upphandling och han har uppträtt som rådgivare i ett flertal stora brittiska upphandlingsärenden under de senaste tjugo åren. Chambers UK 2017 beskriver honom som ”Mycket kommersiell och pragmatisk, liksom mycket personlig. Det ger våra kunder sinnesro att veta att de har instruerats av en av de allra bästa.” Som tillförordnad professor vid King’s College i London är han ansvarig för LLM-kursen i offentlig upphandling och även ansvarig för distansutbildningskursen i offentlig upphandling.

Michael Bowshers föredrag behandlar processen i upphandlingsmål i Storbritannien. Han kommer att berätta om hur överprövningar och skadeståndsmål i offentliga upphandlingar hanteras och hur processen genomförs. Han kommer även att ge flera praktiska exempel på hur han i och utanför domstol har representerat klienter i upphandlingsmål.

Mari Simovart har en LLM-examen från Duke University School of Law, USA, och en doktor Iuris-examen från University of Tartu, Estland där hon är anställd som docent. Simovart undervisar masterklasser i offentlig upphandlingsrätt, en kurs som under de senaste åren upprepade gånger har nominerats till bästa klassen – Lectio cum laude – på universitetet.

Som författare till många akademiska publikationer med inriktning på EU:s lagstiftning om offentlig upphandling har Simovarts akademiska bidrag särskilt stor inverkan på samspelet mellan offentlig upphandlingsrätt och nationell privaträtt i EU:s medlemsstater. Hon är tillsammans med Carri Ginter författaren till kommentarerna om direktiven 89/665 och 92/13 i M. Steinicke, P. L. Vesterdorf, ed. ”Brussels Commentary on EU Public Procurement Law”, som publiceras av Nomos Publishers i februari 2018. Hon är också ledamot av Upphandlingsrättslig Tidskrifts vetenskapliga råd.

IOP kan innebära fördelar för den offentliga sektorn och för den idéburna sektorn att möta olika typer av samhällsutmaningar. Stockholms stad har tagit till sig den nya samarbetsformen och har ett flertal IOP:er på gång.

Den stora frågan är om IOP är förenligt med gällande upphandlingsrättsligt regelverk. Några experter menar att det finns vissa delar i regelverket som gör det juridiskt möjligt, medan andra bestämt hävdar att ett IOP utgör ett brott mot bestämmelserna i LOU. Det rättsliga läget är alltså fortfarande oklart.

Lyssna på hur Stockholms stad gör, på något om resonemangen i Civilsamhällesutredningen som sedan fördes in i Välfärdsutredningen som talar för IOP och en debattör som inte tycker att det finns något generellt undantag från LOU för kontrakt som tilldelas IOP.

Som vanligt har vi valt ut duktiga och fängslande talare att debattera det intressanta fenomenet IOP!

Moderator: Philip Thorell, biträdande jurist, Baker&McKenzie

Talare: Céline Giertta, kommunikationsstrateg, Polismyndigheten, Karen Arista, upphandlare och jurist, Stockholms stad, Erik Olsson, advokat och delägare, Kahn Pedersen

Före den 1 januari 2017 var det svårt att annat än med stöd av praxis från EU-domstolen göra ändringar i befintliga avtal och kontrakt som tecknats efter en offentlig upphandling. I ingressen till direktiv 2014/24 anges emellertid att det bör finnas bestämmelser om sådana ändringar och att det är nödvändigt att reglera under vilka omständigheter ändringar av kontrakt och ramavtal får göras utan att ett nytt upphandlingsförfarande måste genomföras.

I upphandlingslagarna som trädde i kraft den 1 januari 2017 har därför införts bestämmelser om att upphandlande myndigheter under vissa förutsättningar får göra ändringar i ingångna kontrakt och ramavtal. De nya bestämmelserna bygger i mångt och mycket på EU-domstolens praxis bland annat om begreppet väsentligt och vad det innebär. På seminariet behandlas frågan om möjligheten att ändra i befintliga avtal och kontrakt ingående.

Moderator: Joakim Lavér, advokat och delägare, Hannes Snellman

Talare: Anders Asplund, chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten, Viktoria Edelman, advokat och delägare, AG Advokat, Lina Håkansson Kjellén, advokat, Bokwall Rislund

Ett riktigt hett och aktuellt ämne är frågan om försvars- och säkerhetsupphandlingar. Inte ens regeringen verkar ha koll på sin outsourcing av it-tjänster – var finns servrarna och vem har tillgång till informationen?

Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, trädde i kraft den 1 november 2011 men har fram till nyligen inte väckt så mycket uppmärksamhet.

LUFS gäller bland annat för upphandling av militär utrustning och utrustning av känslig karaktär. Det handlar alltså inte bara om vapen, utan även om bevakningstjänster och andra skyddstjänster som hänför sig till rikets säkerhet.

Här behöver även bland annat personuppgiftslagen, lagen om offentlighet och sekretess och säkerhetsskyddslagen beaktas. För tillverkning av eller handel med krigsmateriel kan Sverige göra undantag (artikel 346.1 b i EUF-fördraget) och dessutom behålla särskilda bestämmelser för icke-medborgare grundade på hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (artikel 52.1 i EUF-fördraget).

På seminariet behandlas dessa viktiga frågor av tre föreläsare som är väl insatta i och mycket kunniga på området.

Moderator: Mikael Dubois, advokat, Hamilton

Talare: Charlotte Brunlid, jurist, FMV, Conny Larsson, advokat, Gärde&Partners, Anders Hallberg, jurist, FMV

Samarbeten mellan offentliga aktörer vid offentliga upphandlingar har alltid förekommit. På senare år har emellertid fenomenet alltmer reglerats och i dag finns bestämmelser om såväl inköpssamarbeten i inköpscentraler som samarbeten mellan olika upphandlande myndigheter (Hamburg-undantaget) och mellan moder-, syster- och dotterbolag (Teckal-reglerna). På seminariet kommer de olika samarbetsformerna, deras möjligheter och deras begränsningar behandlas av tre av Sveriges främsta experter på området. Vill du ställa frågor till talarna följs deras presentationer av en 30 minuter lång diskussion som är öppen för deltagande från publiken.

Moderator: Marion Kronberg, advokat, Vinge

Talare: Åsa Edman, chefsjurist, SKL Kommentus, Henrik Grönberg, Upphandlingsjurist, Upphandlingsmyndigheten, Kristian Pedersen, advokat och delägare, Kahn Pedersen

En upphandlande myndighet får alltså rådfråga eller godta råd från oberoende experter eller myndigheter eller från marknadsaktörer i syfte att använda råden vid planering och genomförande av ett upphandlingsförfarande. Förutsättningen är så klart att dialogen inte snedvrider konkurrensen eller bryter mot principerna om icke-diskriminering och öppenhet.

Exempel på marknadsdialog är muntliga dialogmöten med leverantörer och branschråd, begäran om info (RFI, Request for Information), externa remisser av utkast till förfrågningsunderlag och olika typer av avsiktsförklaringar av kommande upphandlingar.

Det låter enkelt och praktiskt, men var går de lagliga gränserna för en dialog och hur förs en bra dialog inom dessa gränser? Och när i tiden ska en dialog genomföras? Dessa och fler frågor om marknadsdialog behandlas på seminariet av tre av Sveriges främsta upphandlingsexperter.

Moderator: Fredrik Tamm, VD, DoubleCheck

Talare: Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD, SKL Kommentus, Magnus Nilsson, Peak Procurement, Niklas Tideklev, Upphandlingsmyndigheten

En stor del av offentliga upphandlingar omfattar de så kallade välfärdstjänsterna, alltså sociala tjänster, utbildning och sjuk- och hälsovård. Området är viktigt för enskilda invånare och en fråga är hur vi säkerställer att vi får de tjänster vi har betalat för.

Här finns även ett flertal uttalade politiska syften med den offentliga upphandlingen, varav den mest omdebatterade är frågan om vinster i välfärden. Finns det en politisk majoritet för förslag om vinstbegränsning? Och hur ser det rättsliga stödet ut?

För välfärdstjänster finns även en möjlighet att införa ett särskilt lite mindre regeltyngt välfärdssystem, med egna upphandlingsförfaranden. Den första utredaren av genomförandet av de nya upphandlingsdirektiven föreslog inte ett eget system. Kommer vi att få ett sådant särskilt system i Sverige?

Moderator: Eva-Lotta Sandberg, vd, Humana Omsorg

Talare: Catharina Piper, advokat, Lindahl, Ali Esbati, riksdagsledamot, Vänsterpartiet, Mikael Engström, advokat, Cederquist