Välkommen!

Niclas Söderlund, Upphandling24s chefredaktör och dagens moderator, hälsar välkommen.

Från EU-direktiv till svensk lagstiftning

Så går det till när EU-direktiven blev svensk lag. Upphandlingsmyndigheten berättar hur processen går till och konsekvensen av förseningen. Vilket stöd kan upphandlare och leverantörer förvänta sig av Upphandlingsmyndigheten med anledning av senareläggningen?

Anders Asplund, chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten

Ladda ner presentationen

Större möjligheter att förhandla enligt direktivet och nya LOU

Vad får man förhandla om? Vad får man inte förhandla om? Hur ska likabehandlingsprincipen upprätthållas? Kan direktivets utökade möjligheter till förhandling tillämpas innan nya LOU träder ikraft? Fredrik Linder från Hamilton Advokatbyrå ger praktiska tips om hur man ska agera vid förhandlingar.

Fredrik Linder, advokat, Hamilton advokatbyrå

Ladda ner presentationen

Ändringar, byte av leverantör, kompletteringar – utan att ny upphandling behövs

Ändringsklausuler inkluderade i den ursprungliga upphandlingen, möjligheten till kompletterande beställningar, ändringar till följd av oförutsebara omständigheter samt var gränserna går beloppsmässigt för att ändringar ska vara tillåtna utan att ny upphandling krävs. När är ett byte av leverantör är en tillåten ändring av kontraktet? Vad gäller idag och vilka regler ska vi tillämpa fram till dess att nya LOU/LUF träder ikraft.

Henrik Nilsson, advokat och Patricia Jonsell, advokat, Gärde Wesslau advokatbyrå

Ladda ner presentationen

Tre nya grunder för utvärdering av anbud

Genomgång av de tre nya grunder som kan användas för utvärdering av anbud d v s ”Bästa förhållande mellan pris och kvalitet”, ”Kostnad” och ”Pris”. Vad är skillnaden mellan gällande och kommande tilldelningskriterierna? Vilken betydelse får förseningen av implementeringen av de nya reglerna för möjligheten att använda lägsta pris som tilldelningskriterium?

Liselott Fröstad, advokat och Jenny Kenneberg, advokat, Andersson Gustafsson advokatbyrå

Ladda ner presentationen

Miljökrav och sociala krav

Vilka nya möjligheter ges att ställa sociala krav och miljörelaterade krav och använda miljömärken? Hur ska vi förhålla oss till nya direktivet när de svenska lagarna ännu inte trätt ikraft. Kan vi ställa kollektivavtalsliknande villkor idag? Blir det möjligt att ställa krav på kollektivavtal framöver?

Nicklas Hansson, advokat, MAQS advokatbyrå

Ladda ner presentationen

Leverantörsprövning: uteslutning, kvalificering och ESPD

Enligt de nya upphandlingsdirektiven ställs högre krav på upphandlande myndigheter och enheter vad gäller prövningen av leverantör, bland annat avseende kontrollen av leverantörers straffrättsliga historik. Samtidigt sker flera förändringar vad gäller hur prövningen ska ske och flera nyheter är avsedda av minska administrationen. Upphandlande myndigheter blir framöver skyldiga att acceptera ett Europeiskt enhetligt upphandlingsdokument, ESPD, från anbudsgivare och anbudssökande som ett preliminärt bevis. Vad innebär förändringarna för dig som upphandlare och hur ska ESPD tillämpas i praktiken?

Henrik Grönberg, jurist, Upphandlingsmyndigheten

Ladda ner presentationen

Open sessions

Vi har ambitionen att vara så heltäckande som möjligt. Talarna ger korta föreläsningar på de delar av lagstiftningen som inte hinns med på scenen. Välj fritt mellan ämnen under 30 minuter.

• LUK – Upphandling av koncessioner
  Henrik Nilsson, advokat, Gärde Wesslau advokatbyrå

• Korruption och jäv
  Patricia Jonsell, advokat, Gärde Wesslau advokatbyrå

• Europeiska Enhetliga Upphandlingsdokumentet (ESPD)
  Henrik Grönberg, jurist, Upphandlingsmyndigheten

• Offentliga kontrakt mellan upphandlande myndigheter
  Anders Asplund, chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten

• Inköpscentraler får agera som grossist
  Mikael Dubois, , advokat, Hamilton advokatbyrå

• Främjande av konkurrens genom att dela större upphandlingar i mindre
  Viktoria Edelman, advokat och Jenny Kenneberg, advokat, Andersson Gustafsson advokatbyrå

• Upphandlingar under tröskelvärdena
  Liselott Fröstad, advokat och Maja Löfgren, jurist, Andersson Gustafsson advokatbyrå

• Sekretess i upphandlingsärenden
  Nicklas Hansson, advokat, MAQS advokatbyrå

• Kapacitetskrav
  Jimmy Carnelind, advokat, MAQS advokatbyrå

Hur kan och får leverantören delta i förberedelserna inför upphandlingen?

I de nya direktiven beskrivs bland annat hur marknadsundersökningar får användas vid förberedelserna inför en upphandling. Vi går igenom hur dessa förutsättningar ser ut samt även hur upphandlare ska agera för att inte bryta mot de upphandlingsrättsliga principerna i bemötandet av anbudsgivare som deltagit i förberedelserna och andra anbudsgivare.

Henrik Nilsson, advokat och Patricia Jonsell, advokat, Gärde Wesslau advokatbyrå

Ladda ner presentationen

Hantering av onormalt låga anbud

Nya bestämmelserna om hantering av onormalt låga anbud. Vad innebär denna förändring? Redogörelse för svensk domstolspraxis avseende bedömning av onormalt låga anbud. Diskussion kring praktisk betydelse och påverkan på strategisk prissättning och etablering på nya marknader. Hur ska vi förhålla oss till onormalt låga anbud under tiden fram till en ny lagstiftning?

Viktoria Edelman, advokat och Maja Löfgren, jurist, Andersson Gustafsson advokatbyrå

Ladda ner presentationen

Nya regler för ramavtal

I nya LUF införs bestämmelser som reglerar ramavtal och hur avrop ska genomförs. Dessa är helt nya inom försörjningssektorerna. Vad innebär dessa bestämmelser för upphandlande enheter? Vilka förändringar tillkommer inom den klassiska sektorn? Vilka krav på årsomsättning får ställas på anbudsgivare vid en ramavtalsupphandling? Ska upphandlande myndigheter och enheter tillämpa de nya strängare villkoren redan innan de nya lagarna träder ikraft? Exempel på objektiva kriterier som kan styra valet mellan förnyad konkurrensutsättning och samtliga villkor fastställda.

Ulf Yxklinten, advokat, MAQS advokatbyrå

Ladda ner presentationen

Mingel med dryck och tilltugg

Välkommen att stanna på ett glas vin, öl eller alkoholfritt. Ta chansen att mingla med advokaterna och kollegorna!

Henrik Nilsson, Gärde Wesslau advokatbyrå

Fråga: Hur hanteras proprietär lösningar i upphandlingar där enbart en leverantör kan svara?

Svar:
Jag är inte säker på om jag förstår frågan. Att erbjuda proprietära lösningar är i sig inget konstigt, annars skulle t ex Microsoft inte kunna lämna många anbud. Krav där bara en leverantör kan uppfylla kraven är inte i sig förbjudna, så länge de krav som ställs förhåller sig till föremålet för upphandlingen. Som bekant ska vid upphandlingar också principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.

Fråga: Är det när anskaffningsbeslut är undertecknat som beslut om upphandling skett?

Svar:
Om frågan avser exakt när en upphandling anses påbörjas, så får jag hänvisa till HFD dom i mål 5766-12. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen får ett upphandlingsförfarande anses ha påbörjats när den upphandlande myndigheten beslutat att inleda ett upphandlingsförfarande och detta beslut kommit till kännedom utåt genom att myndigheten tagit någon form av extern kontakt i syfte att anskaffa det som beslutet avser.

Fråga: Gäller uteslutning av leverantören enbart för den relevanta upphandlingen som leverantören varit rådgivare i? Eller kan det ske även i framtida upphandlingar avseende samma typ av inköp? Eller skulle det anses oproportionerligt?
Måste den rådgivande leverantören informeras om risken för uteslutning.

Svar:
Leverantören ska uteslutas från ALLA upphandlingar där det inte finns något annat sätt att garantera att principen om likabehandling följs.

Innan anbudssökande eller anbudsgivare utesluts från förfarandet ska de få möjlighet att bevisa att deras deltagande i förberedelserna inte kan leda till en snedvridning av konkurrensen. Det framstår som lämpligt att varna rådgivare för risken om hinder för deltagande i senare berörda upphandlingar.

Fråga: Får förlängning göras om ny upphandling överklagas och den tidigare leverantörens avtal hinner gå ut?

Svar:
En förlängning utanför den upphandlade avtalstiden är ett nytt avtal som måste upphandlas. Inköp under mellanperioden kan göras inom ramen för vad som är en tillåten direktupphandling. Det finns flera fall där myndigheter stämts på upphandlingsskadeavgift där de av nödvändighet förlängt ett avtal för att säkra leveranserna in till dess en ny upphandling hinner bli klar.

Fråga :Går det i ffu skriva in prestandakrav och viten om dessa inte uppfylls, som sedan kan ligga till grund för byte av leverantör under avtalet längd?

Svar:
Ja, om du har upphandlat ett avtal med flera leverantörer i rangordning. Du kan då häva avtalet med den bristfälliga leverantören om du specificerat i avtalet de omständigheter där detta kan hända. Har du bara en leverantör får du häva avtalet och upphandla på nytt. Du kan då bara byta leverantör utan ny upphandling om förutsättningar föreligger för förhandlad upphandling utan annonsering.

Fråga: Beskriv gärna hur man ser på leveransförsening i förhållande till förlängning. Gränsdragningsproblem?

Svar:
Som diskuterades i samband med presentationen på konferensen så får man avropa i slutet av en avtalsperiod, även om leverans och konsumtion kommer att äga rum efter att avtalet har löpt ut. Har avropet ägt rum inom avtalstiden, ser jag inte att en försening per automatik ger upphov till problem. Om leverantören har aviserat försening i form av förlängda leveranstider, så uppkommer gränsdragningsfrågor. Det kan framstå som tveksamt att avropa varor som inte kommer att levereras förrän kanske avsevärd tid efter att avtalet löpt ut. Normalt bör då avrop göras från ett nyupphandlat avtal.