Uppdatering: Nyligen meddelade regeringen att nya LOU och LUF inte kommer att träda i kraft under april 2016. Detta gör det problematisk för er upphandlare och leverantörer! Vi har därför valt att utveckla Framtidens upphandling: Nya LOU och LUF 2016 till Så hanterar du mellantiden: Nya upphandlingslagarna försenade till 2017?

Frågeställningar som uppkommit på grund av senareläggningen: Kan kollektivavtalsliknande villkor tillämpas redan idag i avvaktan på nytt regelverk? Hur ska vi förhålla oss till rådande situation? Hur ska vi agera under övergångsperioden?

Finns det regler som ändå kan göras tillämpliga av leverantörer mot upphandlande myndigheter och enheter?
”Vissa delar av direktiven kan bli tillämpliga för upphandlingar som påbörjas från och med den 18 april i år enligt principen om direkt effekt. Detta kan få praktisk betydelse för de delar av direktiven som skapar nya rättigheter för leverantörer i förhållande till nuvarande upphandlingslagstiftning.”– Fredrik Linder, Hamilton Advokatbyrå

Du får höra allt om vad de nya reglerna innebär, konsekvensen av senareläggningen och hur vi ska hantera mellantiden. Missa inte årets mest heltäckande konferenser om nya upphandlingslagarna och oredan kring införandet, på Malmö Börshus. Få svar av upphandlingsexperterna på alla dina frågor.

Ulf Yxklinten, MAQS från seminariet ”Nya regler för ramavtal”

Fråga:
På vilket sätt kommer det uppskattade avtalsvärdet vid en delad upphandling att påverka omsättningskravet?

Svar:
”Utgångspunkten är enligt huvudregeln att ett kapacitetskrav avseende ekonomisk ställning inte får bestämmas till ett belopp som är mer än två gånger så högt som det uppskattade värdet av upphandlingen. Det är alltså maxtaket. Sedan finns en undantagsmöjlighet att sätta kravet högre om det finns särskilda skäl.
Vad gäller då om en upphandling sker delad, dvs sker i separata delar? Jo, Om UM/UE kan komma att acceptera anbud från en och samma leverantör avseende flera delar (av samma upphandling) och delarna ska utföras samtidigt, är kravet på en minsta omsättning maximerad till ett belopp som motsvarar det sammanlagda beloppet för de delar som kan komma att omfattas. Om nu inte särskilda skäl föreligger som enligt undantagsregeln medger ett högre maxbelopp.

Som jag ser det innebär det att om de olika delarna delvis ska utföras samtidigt så får man lägga samman de samtidiga delarna.

Möjligen kommer den nya regeln att i praktiken medföra att dubbla avtalsvärdet blir en slags norm ungefär som det är idag med fyraåriga ramavtal för vilka avtalstiden sällan ifrågasätts trots att just fyra år enligt huvudregeln är maximalt tillåten avtalslängd för ramavtal.

Hur avtalsvärdet uppskattas av UM/UE och anges i förfrågan får givetvis direkt betydelse för vilken ekonomisk kapacitet som kan krävs i kvalificeringsfasen. Som jag ser det har den nya regeln om maxbelopp avseende omsättning sannolikt direkt effekt. Det betyder att en anbudsgivare vars anbud förkastas för att omsättningskravet inte uppnås kan åberopa regeln. Enligt min uppfattning är det inte något som hindrar att det av UM/UE uppskattade avtalsvärdet ifrågasätts för att på så sätt visa att omsättningskravet är satt för högt. Däremot är det mer tveksamt om en anbudsgivare med framgång kan hävda direkt effekt och göra gällande att omsättningskravet är satt för lågt.

Det kommer alltså efter den 18 april i år att vara än viktigare än idag att avtalsvärdet uppskattas så korrekt som möjligt. Och kom ihåg att ett omsättningskrav inte med automatik är tillåtet för att det motsvarar dubbla avtalsvärdet. Omsättningskravet måste fortfarande vara relevant och gå att motivera med rationella skäl, dvs vara förenligt med proportionalitetsprincipen.

Henrik Grönberg, UHM från seminariet ”Leverantörsprövning: uteslutning, kvalificering och ESPD”

Fråga:
Var går gränsen för att ha deltagit i förberedelserna. Är det ok i fortsättningen att ha dialogmöten med presumtiva leverantörer innan skrivandet av förfrågningsunderlaget påbörjas?

Svar:
”Artikel 40 i nya LOU-direktivet har följande lydelse:
”Innan en upphandlande myndighet inleder ett upphandlingsförfarande kan den genomföra marknadsundersökningar för att förbereda upphandlingen och för att informera de ekonomiska aktörerna om den planerade upphandlingen och kraven för denna.

I detta syfte får den upphandlande myndigheten till exempel rådfråga eller godta råd från oberoende experter eller myndigheter eller från marknadsaktörer. Dessa råd får användas vid planering och genomförande av upphandlingsförfarandet, under förutsättning att deras råd inte snedvrider konkurrensen eller bryter mot principerna om icke-diskriminering och öppenhet.”

Vad gäller dagens regelverk hänvisar jag till de skrifter jag nämnde.”

Fråga:
Miljö- och kvalitetsledningssystem. Större utrymme att ställa krav på vissa utpekade system. Avser det direktivet eller lagrådsremissen? Mycket tacksam för förtydligande om vad ”större utrymme” innebär.

Svar:
”Enligt artikel 62.2 i nya LOU-direktivet gäller något förenklat liksom tidigare att upphandlande myndigheter kan kräva angivna intyg av oberoende organ avseende miljöledningssystem. Idag gäller att upphandlande myndigheter alltid även ska godta andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder som leverantören ger in. Enligt de nya reglerna är det istället först om en leverantör ”bevisligen” inte hade möjlighet att få sådana intyg utfärdade eller erhålla dem ”inom gällande tidsfrister” och detta inte kan tillskrivas leverantören som den upphandlande myndigheten också måste godta andra bevis om miljöledningsåtgärder.”

Fråga:
Vad är innovationsupphandling?

Svar:
”Vi har definierat innovationsupphandling som ”upphandling som främjar utveckling och införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar, innovationer.” Vi delar emellertid upp innovationsupphandling i tre olika typer:

1.       Utvecklingsfrämjande upphandling,
2.       upphandling av nya lösningar och
3.       anskaffning av forsknings- och utvecklingstjänster.

Läs mer i vår skrift Innovationsupphandling – utvecklar din verksamhet här:

http://www.upphandlingsmyndigheten.se/globalassets/publikationer/uhm_innovationsupphandlinga5_webb.pdf
”

Anders Asplund, UHM från seminariet ”Från EU-direktiv till svensk lagstiftning”

Fråga:
Mot bakgrund av att LOU även idag bygger på EU-DIREKTIV undrar jag varför hur hanteringen av upphandlingar kan vara så olika mellan t.ex Sverige och Danmark. Vi upplever t.ex. att vi inte fått beställa in och syna våra konkurrenters anbud på samma sätt som i Sverige. Minskar möjligheterna att på den vägen hitta skäl till överprövning. Känns alltså inte lika transparant. Hur kan det vara så olika? Alltså; Att vi inte kommer åt konkurrerade anbud just i Danmark. Till skillnad från Sverige.

Svar:
”De skillnader du beskriver beror inte på upphandlingsdirektiven utan antagligen på att svensk och dansk lagstiftning ser olika ut när det gäller möjligheterna att ta del av allmänna handlingar.  Av svensk grundlag (TF) följer att handlingar som finns hos statliga och kommunala myndigheter är allmänna. Alla har rätt att ta del av dessa om de inte är föremål för sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Vi har här i landet en mycket långtgående möjlighet att ta del av handlingar och uppgifter som finns hos våra myndigheter. I de flesta andra länderna finns inte samma långtgående möjligheter. Antagligen är det skälet till att du inte på samma sätt kan få ut konkurrenternas anbud i Danmark.”

Registreringen öppnar

Kaffe och smörgås serveras

Välkommen!

Niclas Söderlund, Upphandling24s chefredaktör och dagens moderator, hälsar välkommen.

Från EU-direktiv till svensk lagstiftning

Så går det till när EU-direktiven blev svensk lag. Upphandlingsmyndigheten berättar hur processen går till och konsekvensen av förseningen. Vilket stöd kan upphandlare och leverantörer förvänta sig av Upphandlingsmyndigheten med anledning av senareläggningen?

Anders Asplund, chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten

Klicka här för presentation!

Ändringar, kompletterande beställningar, byte av leverantör – utan att ny upphandling krävs

Ändringsklausuler inkluderade i den ursprungliga upphandlingen, möjligheten till kompletterande beställningar, ändringar till följd av oförutsebara omständigheter samt var gränserna går beloppsmässigt för att ändringar ska vara tillåtna utan att ny upphandling krävs. När är ett byte av leverantör är en tillåten ändring av kontraktet? Vad gäller idag och vilka regler ska vi tillämpa fram till dess att nya LOU/LUF träder ikraft.

Anders Widborg, advokat, Gärde Wesslau advokatbyrå

Klicka här för presentation!

Dynamiska inköpssystem

Med det nya regelverket blir det för första gången möjligt att använda sig av dynamiska inköpssystem i Sverige. Hur fungerar dynamiska inköpssystem och vilka fördelar finns det för både upphandlande myndigheter och leverantörer? Kan upphandlande myndigheter och enheter tillämpa dynamiskt inköpssystem trots att nya LOU/LUF ännu inte trätt ikraft?

Erik Edström, upphandlingsjurist, SKL Kommentus

Klicka här för presentation!

Paus med kaffe och tilltugg

Tre nya grunder för utvärdering av anbud

Genomgång av de tre nya grunder som kan användas för utvärdering av anbud d v s ”Bästa förhållande mellan pris och kvalitet”, ”Kostnad” och ”Pris”. Vad är skillnaden mellan gällande och kommande tilldelningskriterierna? Vilken betydelse får förseningen av implementeringen av de nya reglerna för möjligheten att använda lägsta pris som tilldelningskriterium?

Jenny Kenneberg, advokat och Maja Löfgren, jurist, Andersson Gustafsson advokatbyrå

Klicka här för presentation!

Miljökrav och sociala krav

Vilka nya möjligheter ges att ställa sociala krav och miljörelaterade krav och använda miljömärken? Hur ska vi förhålla oss till nya direktivet när de svenska lagarna ännu inte trätt ikraft. Kan vi ställa kollektivavtalsliknande villkor idag? Blir det möjligt att ställa krav på kollektivavtal framöver?

Nicklas Hansson, advokat, MAQS advokatbyrå

Klicka här för presentation!

Lunch

Leverantörsprövning: uteslutning, kvalificering och ESPD

Enligt de nya upphandlingsdirektiven ställs högre krav på upphandlande myndigheter och enheter vad gäller prövningen av leverantör, bland annat avseende kontrollen av leverantörers straffrättsliga historik. Samtidigt sker flera förändringar vad gäller hur prövningen ska ske och flera nyheter är avsedda av minska administrationen. Upphandlande myndigheter blir framöver skyldiga att acceptera ett Europeiskt enhetligt upphandlingsdokument, ESPD, från anbudsgivare och anbudssökande som ett preliminärt bevis. Vad innebär förändringarna för dig som upphandlare och hur ska ESPD tillämpas i praktiken?

Henrik Grönberg, jurist, Upphandlingsmyndigheten

Klicka här för presentation!

Open sessions

Vi har ambitionen att vara så heltäckande som möjligt. Advokaterna ger korta föreläsningar på de delar av lagstiftningen som inte hinns med på scenen. Välj fritt mellan ämnen under 30 minuter.

• LUK
  Henrik Nilsson, Advokat, Gärde Wesslau advokatbyrå

• Korruption och jäv
  Anders Widborg, Advokat, Gärde Wesslau advokatbyrå

• Innovationsupphandling
  Henrik Grönberg, jurist, Upphandlingsmyndigheten

• Offentliga kontrakt mellan upphandlande myndigheter
  Anders Asplund, chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten

• Inköpscentraler får agera som grossist
  Erik Edström, upphandlingsjurist, SKL Kommentus

• Främjande av konkurrens genom att dela större upphandlingar i mindre
  Jenny Kenneberg, advokat, Andersson Gustafsson advokatbyrå

• Upphandlingar under tröskelvärdena
  Maja Löfgren, jurist, Andersson Gustafsson advokatbyrå

• Sekretess i upphandlingsärenden
  Nicklas Hansson, advokat, MAQS advokatbyrå

• Kapacitetskrav
  Ulf Yxklinten, advokat, MAQS advokatbyrå

Hur kan och får leverantörerna delta i förberedelse inför upphandling?

I de nya direktiven beskrivs bland annat hur marknadsundersökningar får användas vid förberedelserna inför en upphandling. Vi går igenom hur dessa förutsättningar ser ut samt även hur upphandlaren ska agera för att inte bryta mot de upphandlingssrättsliga principerna i bemötandet av anbudsgivare som deltagit i förberedelserna och andra anbudsgivare.

Anders Wirdborg, advokat, Gärde Wesslau advokatbyrå

Klicka här för presentation!

Paus med kaffe och tilltugg

Hantering av onormalt låga anbud

Nya bestämmelserna om hantering av onormalt låga anbud. Vad innebär denna förändring? Redogörelse för svensk domstolspraxis avseende bedömning av onormalt låga anbud. Diskussion kring praktisk betydelse och påverkan på strategisk prissättning och etablering på nya marknader. Hur ska vi förhålla oss till onormalt låga anbud under tiden fram till en ny lagstiftning?

Jenny Kenneberg, advokat och Maja Löfgren, jurist, Andersson Gustafsson advokatbyrå

Klicka här för presentation!

Nya regler för ramavtal

I nya LUF införs bestämmelser som reglerar ramavtal och hur avrop ska genomförs. Dessa är helt nya inom försörjningssektorerna. Vad innebär dessa bestämmelser för upphandlande enheter? Vilka förändringar tillkommer inom den klassiska sektorn? Vilka krav på årsomsättning får ställas på anbudsgivare vid en ramavtalsupphandling? Ska upphandlande myndigheter och enheter tillämpa de nya strängare villkoren redan innan de nya lagarna träder ikraft? Exempel på objektiva kriterier som kan styra valet mellan förnyad konkurrensutsättning och samtliga villkor fastställda.

Ulf Yxklinten, advokat, MAQS advokatbyrå

Klicka här för presentation!

Mingel med dryck och tilltugg

Välkommen att stanna kvar och ta ett glas vin, öl eller alkoholfritt. Ta chansen att mingla med advokaterna och kollegor.

Konferensavgift

Pris 3 900 kr plus moms.

Är du student? Vi erbjuder studentrabatt! Du betalar endast 500 kr inklusive moms. Kontakta  för att boka.

Detta får du i priset!

Konferensdeltagande, frukost, förmiddagsfika, lunch, eftermiddagsfika och mingel med förfriskningar. Redan dagen efter får du tillgång till talarnas presentationer. Under dagen ges du också flera tillfällen att nätverka och bredda ditt kontaktnät med upphandlare, inköpare och leverantörer.

Har du frågor? Kontakta oss på